Thailand for real?

Hur ska man börja när man vet att man har alldeles för mycket för att berätta, för mycket för att få plats i ett enda litet inlägg, när det var så länge sedan man skrev ordentligt att man skäms.
Ett ursäkta är väl på sin plats. Ursäkta.

Så, sen sist har det hänt massvis, men jag får väl börja med nu: Vi befinner oss på ett lyxigt hotellrum i Bangkok och det är så otroligt skönt att bara få varva ner, sitta i aircon hela dagen och äta massvis med billig, god mat! Må så vara att vi inte förtjänar det men jo, det gör vi visst.

Vi har alltså lämnat hela Australienkapitlet bakom oss. Det kändes såklart lite jobbigt att lämna det man kallat hem i närmare 8 månader men å andra sidan -gud vad skönt att komma hem! För alla er som troget följt min blogg (eller lite mindre troget, det är same same) så känner ni ju mig tillräckligt bra för att få höra alla historier ansikte mot ansikte om ni skulle vilja det, och jag behöver inte ha så dåligt samvete för att inte ha skrivit ner dem här. Själva poängen med bloggen var ju inte heller att skriva historier utan att behålla kontakten med hemma och slippa skriva "vi mår fortfarande bra" i hundra sms.

LE GRANDE UTVÄRDERING AV THE AUSTRALIA

TOP 5 PLATSER VI BESÖKT I AUSTRALIEN

1. The rim walk, Kings Canyon, NT (Unik utsikt, storslagen natur)
2. Uluru National Park, NT (Uråldrig mystik och kultur)
3. Byron Bay, NSW (Charmig, relaxed surfstad)
4. Lake Wabby, Fraser Island, QLD (Iskall, djup sjö i mitten av en öken)
5. Great Ocean Road, VIC (Mäktiga kalkstensformationer och utsikt över havet)

TOP 5 UPPLEVELSER (Wow)

1. 3 day camping tour, The Red Centre -Emu Run (Såg Uluru, Kata Tjuta och Kings Canyon, sov under stjärnorna i "swags" och såg både vintergatan och mars! Lägg till en australiensisk BBQ på det. Kan det bli bättre?)
2. Snorkla i The Whitsundays -Tongarra Sailing (Såg fiskar som var fetare än jag själv, så mycket fisk att man knappt såg vattnet. De simmade in i ens glasögon och bet en i tårna.)
3. Krokodilsafarin i Cape Tribulation -Jungle Tours (Såg en handfull krokodiler från en liten fiskebåt. Läskigt och häftigt.)
4. Åka världens brantaste järnväg -Ozexperience (Utan säkerhetsbälten eller liknande, 58 graders vinkel, det är brant det)
5. Resa med The Ghan -Great Southern Railways (Från Australiens röda center och hela vägen upp till Darwin på norra kusten, en resa som tog 24 timmar).

TOP 5 MAT&DRYCK

1. Sydney Tower Restaurant, NSW (Roterande restaurang i Sydneys högsta torn. Provade känguru, krokodil och buffel)
2. Pasta med salt i Airlie Beach, QLD (Ett fattigt ögonblick då det enda vi hade var pasta. och salt.)
3. Ribs&Rumps i Brisbane, QLD (Några vänner bjöd oss på en gratis all-you-can-eat-kväll och jag svär jag har aldrig varit så mätt i hela mitt liv)
4. Boost! Australia Wide (Juicebars!!)
5. Max Brenners Chocolate Cafe i Melbourne, VIC (Choklad. I alla former du kan tänka dig.)

TOP 3 PARTIES!

1. Airlie Beach, Phoenix Bar (Började med "bara en drink" och slutade med fler gratisdrinkar än jag vågar erkänna officiellt)
2. Melbourne (St Patricks Day) (När världen blir grön, och lite drucken. Och så också vi, naturligtvis)
3. Melbourne (Full Moon Party) (Må hända det inte var fullmåne men man får ju ta varje chans till fest som finns, eller hur?)

TOP 5 BÄSTA KÖP

1. Rullväskan, Woolworths Cairns (Så slapp vi packa ordentligt resten av resan, och kunde släpa med mer än vi borde)
2. Bullen, IKEA Brisbane (Mjukisbulldog som kostade mer än hyllan och lampan vi införskaffade, sammanlagt)
3. Australientröjor, Queen Victoria Market i Melbourne (Billigt billigt)
4. Mina jeans, Big W Melbourne (Billigaste jeans jag aldrig haft! $9 styck, det är inte helt fel det)
5. Flipflop, Roxy Cairns/Big W Brisbane (För Converse funkar bara upp till en viss grad av hetta)

TOP 3 AUSTRALIENSISKA DJUR

1. Känguru (För de är coola. Hoppar långt. Har bäbis i en påse på magen. Är som en blandning mellan kanin, älg och råtta. På riktigt, hur coolt är inte det?)
2. Krokodil (För att de kan ÄTA DIG HEL)
3. Koala (För att de är så gulliga att man vill stoppa fyra innanför tröjan och ta med dem hem)

TOP 5 BOENDEN I OZ

1. Lägenheten i Brisbane (Pool. Tennisbana. Aircon.)
2. Under stjärnorna i Ayers Rock Resort (Vintergatan. Mars. Venus. Stjärntecken.)
3. Foreign Exchange Accomodation i Townsville (För det var så mycket mer än bara ett hostel)
4. Caravella i Cairns (För vi hade råd med dubbelrum!!!)
5. Hotel Discovery i Melbourne (Hade läget, atmosfären och massa gratis saker. Fun!)

 Imorgon är det den 15 maj och vi börjar vår resa hemåt Sverige igen efter drygt en vecka i Thailand. Vi tror att det var ett bra beslut att inte åka direkt hem, för det hade nog blivit lite för rakt på, men nu vill vi verkligen bara hem. Så håll tummarna för en smidig flygresa hem för oss, så ses vi snart!

En massa kramar, och tack till er alla för att ni följt med oss i vår resa,
Angelika & Micael

Travelling on...

Det gar sa fort! Helt plostligt borjar det narma sig hemresa och man undrar vart sjutton tiden tog vagen. Man har liksom aldrig behovt tanka pa tiden eftersom vi skulle vara borta saaaa lange men nu star vi har, med mindre an en manad kvar och kanner paniken stiga i halsen. Inte for att vi ska komma hem -utan for att man kanske inte uppskattat allt som man skulle, for att den stora resan snart ar over, for att man kommer tillbaka till vardagen...

Men oavsett hur efterklok man ar kan man inte andra nagot, sa vi ser istallet framat pa den fantastiska tid vi har kvar! Sa har ser resplanen ut nu den sista tiden:

Nu - 26 April: Sista tiden i Melbourne! Vara mycket saknade vanner Nathalie&Linda kommer ner fran Brisbane imorgon tisdag och det ska bli sa kul att se dem igen! Vidare ska vi jobba en vecka till, ata pa restauranger vi gatt forbi och velat besoka, saga hejda till alla vara vanner har och slanga SJUKT MYCKET baggage (hurra!). 
26 April - 30 April: Alice Springs i mitten av Australien. Har ska vi gora en stor tur, upptacka hela 'the outback' och rulla oss i den roda sanden.
30 April - 1 Maj: Aker tag mot Darwin.
1 Maj - 6 Maj: Besoker Darwin, shoppar souvenirer, brottas med krokodiler och solar (forhoppningsvis).
6 Maj - 7 Maj: Spenderar natten pa Singapore flygplats, hurra...
7 Maj -15 Maj: Thailand! Mer om detta nasta gang...

Skriver snart igen! Kram!

Mumsiga Melbourne

M - Mumsigt. Melbourne kallas ofta för "matstaden" i Australien och just nu pågår en Mat&Vin festival.
E - Elegant. Mycket vacker arkitektur, små parker och många med mycket pengar.
L - Lite dyrt...
B - Big. Melbourne är mindre än Sydney men det bor fortfarande 4 miljoner människor här.
O - Otroligt varierande, ena dagen kan du leva storstadsliv, andra ligga på stranden, tredje på landet...
U - Utåtriktat. Människorna här är öppna och drar sig inte för att prata med folk de inte känner (typ vi).
R - Roliga aktiviteter: Skridskor, cricket, klättring, isbarer, åka hästdroska, världens största bioduk...
N - Nattliv. Nu har vi inte hunnit med det så mycket än men melbournians är ofta ute till sent.
E - Enkelt. Stadskärnan är uppbygd genom ett simpelt rutnät så inte ens jag kan komma bort!

Så, en liten sammanfattning av det viktigaste i Melbourne (tycker vi). Vad har hänt sedan sist? Först och främst har vi lärt känna Melbourne lite närmare. Vi besökte Melbourne Museum för några dagar sedan, ett otroligt stort museum som täckte allt från den mänskliga kroppen till insekter till jordens skapelse. Verkligen värt ett besök (särskilt eftersom vi ljög att vi var studenter och på så sätt kom in gratis!).

Vidare har vi provat skridskobanan, och man vad länge sedan det var jag stod på ett par skridskor! Det blev inte lättare av att de var av australiensisk modell och därför lite annorlunda att åka på samt att vi inte hade ordentliga kläder och därför inte ville trilla. Men jag måste väl tillägga att det var första gången vi fick användning av de vantar vi tog med oss! Australienare, särskilt de som kommer norr ifrån men även en del här nere i söder, är inte jättevana vid kyla, snö och is, så att åka skridskor ingick nog inte riktigt i deras uppfostran. Det såg väldigt roligt ut när vissa åkte, måste jag ju säga, men jag såg nog också lite kul ut då och då när jag försökte ta fart med taggar som inte fanns där de brukade finnas och därför stöp frammåt. Upptäckte också en av Micaels få svagheter när det gäller sport (vilket kändes skönt eftersom han är en stjärna på allt annat) och det är att han har svårt att stanna med skridskor! Hurra, alla är inte perfekta trots allt! Så sammanfattat var det ett mycket givande besök.

Många beskriver Australien som dyrt, och det stämmer i mångt och mycket, men det finns vissa saker här som man aldrig skulle hitta till det priset hemma. Jag behövde ett par nya jeans och gick till Big W (motsvarande ICA Maxi eller ett litet Ullared) där jag hittade ett par hyfsat välsittande, vanliga mörkblå jeans för $9! Det motsvarar ungefär 65 SEK, det är ju helt galet bra. Dock kan jag inte låta bli att tänka att det antagligen är några stackars barn i södra Indien som har sytt ihop dem och att medans de blev till gick det säkert åt en miljon liter vatten och en halv regnskog, typ.

Ett lite mindre ekonomiskt köp var solglasögonen som jag köpte dagen efter -nästan 300 SEK och jag kommer säkert sätta mig på dem inom en vecka.

Vi har också upplevt lite av Melbournes historia via Old Melbourne Gaol (översättning: Gamla Fängelset, typ), Melbournes första och största fängelse som har mååånga avrättningar bakom sig, bland annat den berömde Ned Kellys. För den som inte är så bevandrad i Australiensisk historia kan jag berätta att Ned Kelly var en legendarisk stråtrövare (fritt översatt) som i mångas ögon var något av en frihetskämpe. Kelly, tillsammans med sitt gäng, satte skräck i Melbournes auktoriteter under många år genom att gäcka (och ha ihjäl) polisen. Kelly ägde en hemmagjord rustning som han tillverkade genom att smälta ner plogar som han stal från bönderna och den räddade hans liv när polisen en dag stormade hans tillhåll -men tyvärr kunde den inte rädda honom från galgen. Melbournes historier är full av människor som tagit lagen i egna händer och fått folkets stöd, och vars död på något sätt bidragit till Melbournes lagstiftning. Vi gick också en guidad tur som visade hur det var att bli arresterad och gick en rundvandring i det gamla häktet, som faktiskt var i bruk ända till 1994 (stackars människor!).

På jobbfronten då? Jag jobbar på ett litet italienskt café och serverar smörgåsar, lasagne, salader och pasta. Det är ett jättemysigt ställe och jag sa precis nej till ett arbete som barnflicka för att kunna jobba kvar. Skulle behöva lite fler timmar men det verkade som att det inte var omöjligt, så får hålla tummarna! Micael jobbar på som målare på en firma som målar hos privatpersoner och företag. Han gillar det här så mycket bättre än vad han hade tidigare för han har arbetskompisar nu (vi är ju lättroade i alla fall!).

Nedan följer lite blandade bilder från vår vistelse i Melbourne.

Melbourne från ovan

Australiens högsta byggnad, Eureka 88

Full-moon party! Vår australiensiske vän Anthony som vi mötte på hostelet är en av australiens bästa långfärdsskridskoåkare.

Micael tatuerade sig! Artist: Angelika

Synderna  kom ikapp honom tillsist...

Old Melbourne Gaol

Det var allt för den här gången! Vi flyttar ifrån vårt gratis internet i två dagar nu så då kan ni i alla fall inte förvänta er något mer (men sen när skriver vi inlägg varje eller varannan dag anyway?). Alla mina tankar med er därhemma, särskilt de som inte känner sig särksilt krya förtillfället. Bli bättre snart! Puss!

Melbourne, the place to be

Nu har det gått ett tag sedan sist, ja. Igen.

Vad som hänt under de här få dagarna (veckorna) är framförallt att vi flyttat till Melbourne, huvudstad i delstaten Victoria som är anledningen till dagens titel; Victorias nya slogan är nämligen "The place to be". Och hittills måste vi nästan hålla med. Melbourne är väldigt olik Brisbane, på många sätt. Melbourne är väldigt mycket större, väldigt mycket intressantare och väldigt mycket roligare. Det händer saker här. På de dagarna vi varit här har vi hunnit upptäcka kanske en tredjedel av staden (Brisbane kan man upptäcka på en halv dag), besökt juniorenas världsmästerskap i short track ice skating (i Brisbane gick vi på museum), upptäckt Australiens högsta byggnad (i Brisbane gick vi på museum), sett 30 000 flyghundar sitta i en klunga träd (i Brisbane gick vi på museum), besökt Farmers Market, där man kunde köpa den färskaste frukt jag någonsin smakat (i Brisbane gick vi på museum) och sett Queen Victoria Market & Night Market, där det fanns allt man kunde önska sig på en marknad (i Brisbane gick vi på museum)... Ja, ni fattar grejen.

När vi besökte Byron Bay (fantastiskt ställe, önskar vi hade haft några dagar till där!) komponerade vi ihop en lista som vi tänkte att vi nu skulle publicera offentligt, eller iallafall ett utrdag ur den.
*TRUMVIRVEL!*

DU VET ATT DU ÄR EN BACKPACKER OM...

• Du diskar engångsglas för att ha dem igen
• Gratismat är en del av din budget
• Ett eget rum är en lyx
• Slängd mat inte betyder att man inte kan äta den
• Dina måltider består av tre ingredienser eller färre
• Kött är en raritet, oavsett om du är veggo eller inte
• Du har glömt hur man använder en ugn eftersom du inte sett en på flera månader men istället är expert på handdisk
• Din resplan gick från detaljerad till "det löser sig"
• Det första du frågar en främling är inte "vad heter du" utan "vart kommer du ifrån"
• 95% av all mat du handlar kommer från samma märke -det billigaste
• Den enda tid du är ensam är när du sitter på toaletten
• Din garderob består av tre kategorier: "gammalt" "upphittat" och "fått"
• Du upphört förvånas över att din mjölk inte är där du ställde den senast
• Vanligt folk är på semester en tjugondel av tiden du är ute
• Din reseförsäkring måste täcka extremsporter

Men kanske framförallt:

• Du upptäcker mer på några månader än vissa gör på en hel livstid
• Du har kompisar från alla världens hörn
• Du är så fri man kan bli!

Så. Vi åkte till Melbourne i tron om att det skulle bli lite kallare, såg fram emot att få ha på oss jackor och jeans, klagade över att vi skulle frysa.
Vi vet inte riktigt vad som hände...
26/02/12 BRISBANE: 25 grader, regn
26/02/12 MELBOURNE: 37 grader, sol

Bilder kommer lite senare idag! Ha det bra tillsdess!

Hejda Brisbane, Hej Melbourne!!!

"Melbourne, The capital of Victoria"

Da var det dax att borja rora pa sig igen! Ska bli jatteskont att flytta fran Brisbane och borja se lite andra stallen igen! Brisbane har varit en jattebra stad att bo i, men nu efter nastan 4 manader ( OMG har vi varit i Brisbane i 4 manader) sa ar vi ratt trotta pa staden och ska bli skont att komma ifran hettan och komma ner till "kalla" Melbourne.

Men innan vi aker ditt ska vi se hur Byron bay ser ut! Vi aker ditt i morgon och stannar till pa mandag for att sen ta ett flyg ner till Melbourne! Ska bli harligt att ha lite semester nu efter allt jobb och fa bada i havet igen! Hoppas vi inte blir uppatna av hajar! Skulle vara lite trakigt... Jag kan forsta om ni dar hemma inte vet hur Byron ser ut sa har kommer nagra bilder. 

   

Vet inte vad ni tycker men jag tycker det ser ganska harligt ut! Hajen kanske inte ar sa trevlig men ni behover inte oroa er! Vi ska inte klappa dom jattemycket! Bara lite for att se hur vassa tander de har!

Som sagt sa blir det sen ner till Melbourne dar vi stannar i ca 2 manader! Vadret nere i Melbourne ar ganska omvaxlande. Detta beror pa hur vinden ligger. Om vinden kommer fran norr via oknen sa kan det bli riktigt varmt. Men om det istallet ar vindar fran soder (Sydpolen) kan det vara riktigt kallt och vadret kan darfor andras otroligt fort fran varmt till kallt! Nagot som ska bli kul att uppleva!

Sahar ser vaderleksrapporten ut de narmaste dagarna.

Tuesday 21 February

Min 16

Max 23

Shower or two clearing later.

Wednesday 22 February

Min 15

Max 26

Partly cloudy.

Thursday 23 February

Min 16

Max 30

Mostly sunny.

 

Och for att ni ska fa en liten uppfattning hur Melbourne ser ut kommer har aven nagra bilder!

 

 

Det var allt for idag!

Hoppas ni har det bra dar hemma sa hors vi snart igen! 

 

Manga Kramar! 

!

Inlägget idag kommer tyvärr bli kort då tangentbordet sagt upp sig (AKA slutat fungera på 9 tangenter). Förhoppningsvis kommer vi kunna laga det ganska snart. Sitter till dess och knappar på skärmtangentbordet och det är ett utmärkt sätt för den som vill testa sitt tålamod. Själv håller jag på att bli knäpp.

Statusuppdatering: Flyttar (förhoppningsvis) ut ur lägenheten den 17 februari, åker till Byron Bay helgen den 18-19 februari (men oroa dig inte mamma, vi kommer säkert kunna Skypa på din födelsedag ändå) och den 21 februari åker vi till Melbourne för att vara där tills Patricia kommer och hälsar på i slutet av mars. Planen därefter blir antagligen att se Ayers Rock och Australiens mitt i några dagar innan vi drar vidare till vår sista anhalt i Australien för den här gången; Perth. Efter det kommer vi nog ta några dagar (eller veckor) i Thailand innan vi kommer hem på riktigt, och snipp snapp snut, så var resan slut! Fast det är ju ett tag kvar än…

Kapitel 9.

Leah fann sig snart tillrätta i sin familj och sin hemort. Allt blev kanske inte som vanligt men dagarna flöt på i en röra av Anita, repetitioner inför julspelet, bebisprat med Amanda, tv-tittande med sin pappa, tomma blickar ifrån Lars och julhysteri i största allmänhet. Den 20 december stod granen på plats i vardagsrummet och köket var fullt av juldofter från apelsinerna, kanelen och knäcken i kylskåpet. Men allt var inte en dans på rosor, naturligtvis. Leah kunde ibland höra sin mamma gråta inifrån sovrummet och hennes pappa fick då och då en tomhet i blicken som gjorde ont att beskåda. Själv besöktes hon fortfarande av mardrömmar där hennes döda syster frågade frågor som Leah inte kunde svara på. Samma kväll som granen togs in hölls generalrepetitionen inför julspelet som skulle spelas upp dagen där på. Meteorologen på fyran lovade snö någon av de kommande dagarna och nog var det tillräckligt kallt; Leah stack en tå utanför dörren och frågade sedan sin mamma om hon kunde låna bilen istället för att gå. Hon parkerade utanför teatern och väntade någon minut med att stänga av motorn, hon ville inte lämna den nu varma bilen för den dragiga teatersalen. Medan hon satt där med vantarna mot fläkten fick hon syn på två figurer som rörde sig till höger i hennes synfält. Hon kisade i mörkret och fick syn på Lars, hållandes en flicka i handen. Hennes första reaktion var att bli förbannad (kunde han hitta en ny tjej på några dagar?!) men så tittade hon lite noggrannare. Det var något som inte stämde, flickan gick så konstigt och Lars höll henne inte handen, han stöttade henne. Paret kom under en gatlyktas sken och Leah höll på att drunkna i dåligt samvete. Flickan som Lars var ute och gick med var gravt handikappad, och med hennes fina linjer och ljusbruna hår måste det vara… Lars syster. Något dovt och obehagligt slog Leah i magen när hon såg att hon hade en viss bekant, randig halsduk på sig. Hon stängde av motorn, kröp ihop och hoppades att han inte skulle se henne när någon knackade på rutan. Hon suckade, öppnade dörren och gick för att möta sitt dåliga samvete. Lars stod utanför med ett konstigt uttryck i ansiktet. Flickan i hans armar måste vara ett par år yngre än honom och hennes ögon avslöjade att hon var i någon helt annan värld. Leah mötte Lars blick och hoppades att han kunde läsa vad hon ville få fram
”Hej” sa han, precis som någon vecka tidigare, då hon skrikit honom i ansiktet.
”Hej” svarade hon och började förklara men avbröts av Lars finger på hennes läppar.
”Jag vet. Jag förstår. Det måste verkligen ha sett fel ut. Men jag blev så tagen på sängen när halsduken inte var din, och med tanke på vad som hände med din syster ville jag inte att du skulle tro att jag inte kände min tillräckligt bra ens för att veta hur hennes halsduk ser ut”. Han såg så sorgsen ut att hon bara ville krama om honom, men vågade inte. Men så log han.
”Men jag vill att du ska träffa min syster, Klara. Klara, det här är Leah” han böjde sig till sin lillasysters nivå och pekade på Leah när han sa hennes namn. Klara tittade upp, log lite och pekade sedan storögd mot himlen. Lars och Leah tittade upp bara för att se stora flingor singla ner mot marken.
”Det verkar som att morgondagens snö är lite tidig” log Leah i brist på annat att säga. Lars log tillbaka men fick sedan ett lätt förvirrat uttryck i ansiktet.
”Säger folk verkligen att jag ’dragit över varje tjej i stan’?” frågade han oroligt. Leah bet sig i läppen och visste inte riktigt vad hon skulle säga. Lars höjde på ögonbrynen.
”Okej, det där sa tillräckligt. Aj” men Leah såg skuggan av hans sneda leende och grep tillfället.
”Antagligen för att en så kille med så mycket charm som du måste väcka avundsjuka” sa hon och oskyldigt och han log, ett riktigt, brett leende den här gången. Klara började dra Lars i armen och hela hennes kroppsspråk sa ”Det är kallt. Kan du prata med den här bruden någon annan gång så jag kan få gå hem?”. Det var fortfarande en kvart kvar tills teatern skulle börja och Leah erbjöd att skjutsa hem Klara när hon ändå hade en bil. Lars satte sig i baksätet bredvid Klara och Leah hoppade in i förarsätet. Lars och Klara bodde i ett litet radhus av tegel och det lyste inbjudande från fönstren. Klara började hoppa upp och ner i sätet när hon såg vart de var på väg och log stort. Lars såg ömt på henne. Leah såg ömt på Lars. Han följde sin syster in och Leah såg skymten av en kvinna i en stor, stickad kofta som måste vara Lars mamma, innan dörren stängdes och Lars hoppade in i bilen igen, den här gången bredvid henne i framsätet. De log mot varandra.
”Så…” började Lars.
”Sams?” fortsatte Leah. Lars sträckte fram handen och Leah tog den, men istället för att bara skaka hennes hand drog han henne till sig och pussade henne på kinden. Leah rodnade lätt och bestämde att det var dags att åka tillbaka till teatern. Generalrepetitionen gick fint, ett par enkla små fel från en av skådespelarna bara, och efteråt log Per stort mot dem alla och förklarade att morgondagen skulle bli en succé, samt påminde dem om tiderna och hotade med att alla som kom försent skulle få spela nakna. När Leah stegade ut i kylan viskade någon bakom henne:
”Jag tror att jag ska försena dig imorgon” och hon skrattade högt.  Hon snurrade runt och slog armarna runt hans hals, omedveten om alla runt dem. Snön hade bildat ett tunt lager redan så hon borstade rent bilens rutor och erbjöd sedan Lars skjuts hem (igen). De pratade och skrattade hela vägen hem och satt sedan en bra stund utanför Lars hus innan han sa att han måste gå in. De såg på varandra, sa hejdå och sedan körde Leah hem med ett leende på läpparna.

Uppdatering

För en gångs skull har jag faktiskt en bra ursäkt för att inte ha skrivit! Den heter ’arbete’. Jobbar som en galning för tillfället – mellan 40 och 50 timmar i veckan. Men det verkar som att jag ser ljuset i tunnelns slut snart, och det heter ’uppsägning’. Det visade sig att min arbetsledare på ena stället hade sagt fel lön till mig, närmare 30 kr/tim för mycket. Kul. Så jag vet inte om jag kommer stanna kvar där så jättelänge till, vi har börjat bli lite sugna på att dra vidare till Melbourne. Men men, vi får väl se vart vindarna för oss, vi är kvar i Brisbane i alla fall i två veckor till, antagligen längre.

Jag ber också om ursäkt för att ha varit otroligt inaktiv med min vintersaga, här kommer några kapitel till, och förhoppningsvis kommer även snart ett slut, otroligt va? Men även de konstigaste tankar och idéer blir faktiskt verklighet ibland.

Kapitel 7.

 Klockan halv fem knackade det på dörren hemma hos familjen Johnson. Leah sprang för att öppna dörren. Besvikelsen måste ha lyst i ögonen på henne. Det var brevbäraren.
”Hej, jag har ett paket till Miss Leah Johnson”. Leah blev förvånad. Hon hade ju precis kommit hem!
”Det är jag” sa hon, tackade och gick in med paketet i famnen. Hon såg på poststämpeln att det var postat i LA. Nyfiken slet hon upp paketet och fann ett litet brev och en inslagen present. Medan hon läste brevet spred sig ett brett leende över hennes ansikte. Richard måste ha postat det här innan hon åkte för att få hit det i tid. Vilken kille alltså!

”Dear Leah,
Jag hoppas att allt är allright där hemma, och att dina föräldrar är schyssta. Jag saknar dig förstås här i the states, allt är sig likt hemma. Här är min lilla julklapp till dig. Merry Christmas! X”

Leah motstod frestelsen att öppna paketet nu utan la det på en hylla i sitt rum och tänkte att så fort de fått en gran… För visst skulle de ha en gran? Leah var inte säker på hur de hade firat jul när hon varit borta. Då knackade det på dörren igen, och den här gången var det faktiskt Lars.
”Hej” sa han och log stort. Ovilligt kände Leah en liten tvist i hjärtat när han såg på henne sådär.
”Hej” svarade hon och steg åt sidan så att han kunde komma in. Lars tog av sig sin parkas och snörade upp kängorna. Han hade en robust stil som kändes äkta; Riktigt skin i skorna, hans parkas var av ull. Hans hår var lite rufsigt och hans ögon… Ja, suckade Leah inombords, han var faktiskt riktigt snygg.
”Du ser förtjusande ut” sa han och hon skrattade.
”Som en riktig gentleman! Vill du ha ett glas glögg?” Glögg var något hon verkligen hade saknat i USA och hon hade redan druckit upp en hel flaska själv sedan hon kommit hem.
”Ja tack”. Några minuter senare satt de vid köksbordet med varsitt glas varm glögg och några pepparkakor. Köpta, funderade Leah. Hennes mamma hade alltid gjort egna förr i tiden. Kanske orkade hon inte lägga ner den energin när det bara bodde två människor i huset.
”Vad tänker du på?” Lars avbröt henne i hennes funderingar och såg nyfiket på henne. Hon ruskade på huvudet lite.
”Bara på hur julen var när man var liten, du vet. Tomte och allt…” Han måste ha sett sorgen i hennes ögon för han log inte. De var tysta en liten stund, sedan fattade han hennes händer över bordet och såg henne i ögonen. Hans händer var varma och starka.
”Jag vet varför du flyttade. Jag är väldigt ledsen. Jag kan inte ens föreställa mig hur det skulle vara om min syster dog”. Tårar välde upp i Leahs ögon.
”Kan vi prata om något annat?” Han log lite men släppte varken hennes blick eller hennes händer.
”Det kan vi. Men jag tror att någon gång är det bra att inte bara bära det inom sig”. Leah drog till sig händerna. Hon visste redan allt det där. Hon hade gått till en psykolog precis när Lillian gått bort och försökt att prata, men det var som att hon hade någon mental spärr för hon fick inte fram en enda vettig tanke. Det var som att sorgen hade fördunklat hennes hjärna och gjort det svårt att tänka. De drack sin glögg under tystnad ett tag men sakta kom samtalet igång igen och efter ett tag var alla tankar på sorg och död som bortblåsta.
”Var är dina föräldrar förresten? Skulle inte ni hittat på något idag?” sa han retsamt, som om hon hade hittat på det. Det hade hon inte, hon hade faktiskt tänkt göra något med dem men de hade åkt och julshoppat och Leah kände inte för att följa med.
”De är och handlar. De borde vara hemma snart”.
”Jag tycker verkligen om din mamma. Hon är en smart kvinna. Stark”. Han sa det med en sådan beundran i rösten att hon förstod att han inte bara försökte fjäska för henne. Hon log.
”Ja, det är hon. Men hon har åldrats mycket på sistone”.
”Gråa hårstrån gör inget om man är ung i hjärtat” flinade Lars och lät som att han citerade någon ’Hantera din 40års kris’-handbok. Just då hördes steg på trappen utanför och Anita och Patrik kom in i hallen.
”Hallå” ropade Leah och gick ut i hallen för att möta dem. Hon hajade till när hon såg dem i dörröppningen. De hade rosor på kinderna och det lyste i ögonen på dem.
”Vi har handlat julklappar!” utropade hennes mamma och log med hela ansiktet. Med ens insåg Leah att Lars verkligen hade rätt i vad han sa, hur kunde hennes föräldrar se ut så här och ändå vara gamla? Det gick inte ihop.
”Vad roligt! Vi borde skaffa en gran snart så att vi kan lägga klapparna under den” svarade hon och log tillbaka.
”En gran… Ja det måste vi förstås ha! Eller vad tycker du Patrik?”
”Ja en gran vore kul!” Leah tittade från den ena till den andra. Det är klart att de skulle ha en gran, fanns det några alternativ?
”Eh… Jag har en gäst på besök” sa Leah när hennes mamma började röra sig mot köket med fulla matpåsar.
”Nämen Lars, vad roligt att se dig! Hur är det med dig? Hur går spelandet?”
”Jo tack, allt är bra, och det går framåt. Jag behöver öva lite mer på White Christmas, men de andra sitter tror jag!” Anita log.
”Du kanske vill öva lite på flygeln vi har?” Leah stönade.
”Det är klart att han inte vill mamma…” sa hon samtidigt som Lars sa:
”Det vore jättekul!” Så några minuter senare satt Lars och Leah uppflugna på pallen och Lars kämpade med sina melodier medan Leah lyssnade. När han var klar vände han sig mot henne och han satt så nära att hon kunde känna hans doft.
”Nå? Vad tyckte du?”
”Du är jätteduktig för att ha spelat en så kort tid. När jag hade spelat i ett halvår var jag fortfarande fast i Björnen sover” svarade hon och skrattade åt minnet.
”Spelar du också?” sa Lars och såg förvånad ut.
”Upp till bevis!” Leah puffade av honom av pallen och började spela. Musiken fångade henne som alltid och snart hade hon glömt hela världen, fingrarna flög över tangenterna… När hon sedan väcktes av att sången tog slut satt hon helt stilla en stund innan hon vände sig mot Lars som nu stod lutad mot väggen.
”Nå? Vad tyckte du?” log hon och upprepade hans ord. Lars var stum. Ögonen lyste av beundran. Han gick och satte sig bredvid henne på pallen igen. Hon kunde känna hans värme där deras ben snuddade och hon fick plötsligt svårt att andas. Nej nej… tänkte Leah. Jag skulle inte bli kär, det lovade jag ju mig själv. Men hon gjorde inget motstånd då han böjde sig fram för att kyssa henne. Hans läppar var sträva mot hennes och när han sedan drog sig tillbaka saknade hon dem.
”Jag borde nog gå hem nu” log han. Hon log tillbaka.
”Vi syns på teatern imorgon” sa han när han snörat på sig skorna. Plötsligt mindes Leah anledningen till hans visit.
”Du förresten… Jag har ingen halsduk” log hon åt hans påhittade anledning att få se henne. Lars såg förvånad ut och drog upp en randig, stickad halsduk ur en innerficka.
”Den där är inte min” sa Leah och nu log hon inte längre. Lars såg förvirrad ut och sa sedan:
”Nehej… då är den väl någon annans då”. Han såg henne inte ögonen längre och mumlade sedan hejdå, öppnade dörren och så var han borta. Leah såg förtvivlat efter honom då han gick ut i mörkret. Någon annans. Någon annan flickas, det kunde hon sätta den där flygeln på.

Kapitel 8.

När Leah sa till sin mamma efter att de tittat på lucian på morgonen den 13 december att hon tänkt om och inte var så sugen på att spela piano i årets julspel egentligen såg Anita förvånat på sin dotter. Hon hade trott att mötet med Lars skulle få henne att vilja gå dit dubbelt så mycket, inte vilja hoppa av.
”Vad säger du? Jag berättade för Per som håller i teatern att du skulle komma och han kommer bli så besviken om du inte kommer”. Många argument senare gick Leah motvilligt med på att gå, men hon väntade in i sista sekund med att gå och småsprang sedan ut i blåsten. Anita skakade på huvudet. Det verkade ju som att de haft så trevligt ihop. Men så hade hon aldrig riktigt förstått sin dotter heller. Leah kämpade sig framåt i vinterrusket och hade tusen elaka tankar i huvudet om att konfrontera Lars. Hon såg sig noga om innan hon korsade den sista vägen innan teatern den här gången, en nära döden upplevelse var mer än tillräckligt i månaden, och joggade upp för den lilla trappan till huset. Osäker på om hon skulle knacka eller inte tryckte hon sakta ner handtaget till de två stora portarna och kikade in. Hon möttes av en stor, upplyst hall, och när hon fortsatte in kunde hon höra sorlet från ganska många röster till höger. Dörren till en större musiksal var öppen och där satt det som hon förmodade var deltagarna i årets julspel. Hon tog ett andetag, satte på sig ett leende och steg in samtidigt som hon drog mössan av huvudet. Dirigenten som stod framme vid en liten kateder tittade upp och log ett strålande leende mot henne.
”Nämen hej, du måste vara Leah! Vad trevligt att du kunde tänka dig att vara med i vår lilla uppsättning i år. Vi har pianot ståendes där borta. Om du kan tänka dig att komma över till mig här så ska du få lite noter”. Leah var måttligt road över hans glättighet men tog noterna, satte sig vid pianot och skummade igenom dem. Inget verkade för svårt. Hon lyfte blicken för att ställa upp dem i ordning på notstället och hajade till när någon stod precis framför henne.
”Hej” sa han, och Leah kände irritationen inom sig över hans sneda leende, som om han fortfarande hade alla chanser i världen.
”Hej Lars” sa hon neutralt och återgick till sina noter. Lars lade huvudet på sned.
”Är allt som det ska?” Leah log sött.
”Hittat halsdukens ägare än?”.  Lars hade i alla fall skam nog att rodna lätt, även om han inte såg särskilt berörd ut. De avbröts i sitt tysta lilla krig av att dirigenten och ledaren Per bad dem att börja. Leah suckade lätt när hon såg att Lars satt precis till höger om henne. Fan också. Spelet började. Kören sjöng, oftast på rätt ställe och musikerna spelade, oftast korrekt, och efter kanske 15 omtagningar började det faktiskt låta ganska bra. Leah njöt av att spela med andra, det hade hon alltid gjort, och det hade varit så länge sedan sist. Julspelet var en modern tappning på evangeliet om ett ungt par som skulle föda någonstans i västvärlden, kontra ett som skulle föda i fattigdomens Afrika. Hur mirakel inte har något att göra med pengar och makt, men också att vi i juletid ska tänka på andra och inte ta vad vi har för givet. Leah undrade om pjäsen var köpt eller skriven av någon i rummet. Mitt i övningarna tog de en kort paus och Lars pratade inte med henne igen utan stod, nonchalant lutad mot en vägg, och pratade med två flickor som spelade fiol. Leah skakade på huvudet med ett litet leende. Vilken tur att den romansen tog slut innan den börjat, för han var ju verkligen mer än hon orkade med. Trummisen på hennes vänstra sida kom över och småpratade lite, de hade varit klasskompisar i mellanstadiet och det var kul att se honom igen. Så småningom tog övningarna slut och Leah drog sig mot utgången. Ute var nu ännu trevligare än innan, mer blåst, några grader kallare och totalt becksvart. Leah suckade, drog mössan djupare ner över huvudet och beredde sig för att traska hemåt när någon tog henne om armbågen. Hon snurrade runt och himlade med ögonen. Lars. Igen.
”Hej Lars” sa hon som innan men brydde sig inte ens om att försöka låta intresserad den här gången. Han log inte.
”Halsduken… Spelar det någon roll vem den tillhörde?” Leah såg på honom och visste inte riktigt vad hon skulle säga.
”Jag antar det” sa hon tillslut och han släppte henne.
”Varför?” sa han och slog ut med armarna. Precis som i en film, vad lustigt.
”För att… För att jag vet hur du är. För att jag vet att du dragit över varenda tjej i stan och för att jag inte vill bli en av dem. Var det tillräckligt med svar för dig?” Lars stod blickstilla och gapade och Leah tog tillfället och sprang iväg mot hemmet.

Nu måste jag börja göra mig i ordning för att gå till jobbet, idag jobbar jag 11.00 till 22.30 men har någon timmes rast i mitten i alla fall. Vädret är typiskt obrisbanigt, enligt de bofasta så ska det vara soligt och fint den här tiden på året men vi har i några veckors tid haft mulet och regnigt. Jag kan inte säga att jag är ledsen över detta eftersom att jag jobbar, och har man ledigt och det är soligt så är det för varmt att vara ute ändå. Mulet väder innebär en behaglig temperatur på mellan 25 och 30 grader och man bränns inte ihjäl så fort man går utanför dörren. Halelulja!